Borta bra men hemma bäst

Efter några intensiva dagar är jag äntligen hemma igen. Hemma och njuter av tystnaden. Jag älskar att resa. Göra små utflykter eller besöka platser längre bort. Se nya saker, känna dofterna av något annat. Uppleva saker. Fast en sak slår det mesta. Känslan av att få komma hem. Hem till värmen. Hem till soffan med filtarna och <3 Och bäst av allt. Att få packa upp sakerna man köpt!

Vi startade fredag morgon med en liten buss ner mot H:fors och sju timmar (inkl. två långa pauser) senare hade vi checkat in på hotellet. Det huvudsakliga målet med resan var Kristina från Duvemåla på Svenska Teatern och dit begav vi oss, som många andra, på fredags kvällen.
Musiken är ju bara underbar och rysningarna infann sig flera gånger under kvällen. Texterna var ibland lite svåra att höra för de drunknade i musiken men två av sångerna står ju ändå i en särklass för sig, Du måste finnas och Guldet blev till sand. Maria Ylipääs och Oskar Nilssons tolkning är helt underbar. Att rollerna var fördelade mellan finlandssvenskar, finsktalande (som framförde de svenska sångerna och replikerna med bravur) och rikssvenskar gör också sitt till pjäsen. Fyra timmar senare hann vi precis beställa mat på hotellets restaurang innan den stängde för kvällen.

De här båda fick bland annat flytta hem till oss =)

Sen blev det lördag och dags för min personliga höjdpunkt med resan. Julen på Stockmann. En hel våning (ok, kanske överdriver lite men iallafall ;)) med de mest ljuvliga, juliga sakerna. Jag studsade runt som ett barn som ätit för mycket socker. Stackarna som kommit in till centrum med mig suckade lite och fann sig snällt i att vänta medan jag yrade runt och ojade mig om än det ena, än det andra. Jag skulle ha kunnat gå runt, och runt och runt lite till och tittat och beundrat och lyssnat på O Holy Night som spelades länge, länge. Men allt roligt har ju ett slut och de andra väntade på ett café en bit bort så det var bara att slita sig. Efter att ha blivit lite pengar fattigare och några julsaker rikare.

Annat som hittade ner i väskan, placerade i en skål och
väntar på en ljusslinga (måste väl sätta in dem i ett
skåp några veckor till, kanske...)

På lördagen hann vi med ännu ett teaterbesök. Lilla teatern och Carnage och middag. På hotellets restaurang. Åter en gång. Nåja, alla började vara väldigt trötta vid det här laget så det blev en rätt tidig kväll. Hann sova några timmar innan brandalarmet på hotellet gick igång. Turligt nog var det ingen brand utan det tjöt några sekunder och slutade. Så jag somnade om ganska fort, vara för att bli väckt än en gång av samma alarm, som slutade lika fort som det första.

Trött i ögat var det väckning kl åtta. Frukost och sen en dag till i bussen hemåt. Fast jag klagar inte när man hittar de här små sötingarna på en kaffe-paus efter vägen. =)

Nu väntar jag bara på att <3 ska komma hem och sen blir det besök hos min käre far. Imorgon borde jag ta itu med produktionen till julmarknaden som snart är här.


Kram,
Hanna